12/29/2013 | | Kommentarer: 0

Okej, jag är nog sist ut med att testa den omtalade rocket mascaran från Meybelline - 145 kr på Kicks! Jag föreslog att min vän skulle testa den när hon behövde en ny mascara men jag hade fortfarande en massa oöppnade mascaror som jag behövde ta mig igenom innan jag skulle få köpa en ny. Men nu är tiden inne!

Okay, I'm probably the last one out to test the famous rocket mascara from Meybelline! I suggested that my friend would try it out when she needed a new mascara but I still had a lot of unopened mascaras that I needed to get through before I would buy a new one. But now is the time!

Utan mascara | Without the mascara

Med ett lager. Ursäkta bilden, såg att fokus va på håret så fick fejka skärpan på ögat i PS
With one coat.

och slutligen med två lager  | With 2 coats

Jag valde att böja ögonfransarna innan jag applicerade mascaran för att jag gör det oavsett hur mycket tid jag har på morgonen, ska jag sminka mig så böjer jag dem! Men jag valde att inte arbeta mycket med mascaran för att få bort klumpar utan målade på som vanligt, detta för att ge en rättvis bild till er. 

När man öppnar denna mascaran så hörs det ett mysigt plopp som får en att vilja öppna o stänga den gång på gång. (Vem vill inte?). Produkten är designad så den är elektisktblå med rosa detaljer vilket får den att stå ut i hyllan när man letar efter den, dock så har den vattenfasta versionen ljusblåa detaljer istället.

I chose to curl the lashes before applying mascara. It doesn't matter how much time I have in the morning, if i'm wearing make up I'll curl them! But I chose to not work with the mascara to remove clumps, just applying the product the same way as always, this is to give a fair picture of the product to you.

When you open this mascara the sound makes you want to open o close it again and again. (Who does not?). The packaging is electric blue with pink which makes it stand out on the shelf when looking for it. The waterproof version has light blue accents instead.
Borsten är lite större än de vanliga med en massa taggar ut som greppar tag om fransarna tyvärr så är toppen platt och samlar en massa produkter som man måste ta bort innan applicering för att minska risken för att kleta ut de i ansiktet.

The brush is a little larger than normal with a lot of tags that grips the lashes, unfortunately the top is flat and collects a lot of products that must be removed before applying to reduce the risk to smear out.

(Vet inte varför denna bilden får en annan bakgrund, färgvärdena i photoshop säger att den är helt vit och ser helt vit ut innan jag publicerade den)
Formulan på produkten är något vattnig men ändå bättre än många andra.
The formula of the product is slightly watery but still better than many others.

Jag gillar verkligen produkten och kan tänka mig att köpa den igen. Det enda negativa som jag har märkt av är att den är svår att ta av på kvällen och min remover inte biter på den. Lätt den bästa mascaran från Meybelline på ett tag! 

I really like the product and might buy it again. The only negative thing I have noticed is that it is difficult to take off at night with my remover. Easily the best mascara from Meybelline in a while!



0 kommentarer

12/15/2013 | | Kommentarer: 0


Det finns två typer av kräkfobi: att vara rädd för att själv kräkas och rädslan för att se kräk. Jag har den sistnämnda.

När jag var liten så grät jag varje gång någon kräktes och mådde själv väldigt dåligt, detta resulterade i utskällningar från fröknar som redan hade fullt upp med ett sjukt barn och inte har ork med ett annat barn. Jag kände mig alltid orolig i flera dagar efteråt och kände mig onormal som hade känslor som ingen annan visade tecken på att ha. 
Jag kunde inte sitta vi den plats de hade hänt eller kunde inte gå på toaletten under alla år jag var kvar.

När jag gick i högstadiet åkte familjen på semester, när vi satt och skulle äta middag så hände det som inte fick hända, en flicka kräktes. Att hon gjorde det vid trappan som var den vägen gästerna skulle gå för att komma ut triggade igång känslor som jag aldrig känt. Tydligen hade jag skrikigt rakt ut och börjat gråta (jag kommer inte ihåg det, antagligen för att min hjärna jobbade fortare än vanligt). Hittade i alla fall en personalutgång och sprang därifrån. Att mina föräldrar fick bära ner mat till hotellrummet för jag inte vågade gå dit på flera dagar bör inte förvåna er. Tack vare denna händelse fick mina föräldrar se det med egna ögon och förstod att det inte alls var som det skulle och direkt när vi kom hem började jakten på en lösning.

Kön till BUP var ovanligt kort och jag fick tid efter bara några dagar där jag tillsammans med mina föräldrar skulle träffa psykologer. Bröt ihop, berättade allting jag kände och de tog emot mig för behandling mot emetofobi – kräkfobi. Det konstiga var att jag blev så glad att det fanns en titel, att det finns en titel betyder att andra haft det innan mig och efter en massa research vet jag att de är väldigt många som befinner sig i samma sits. Jag trodde att det var mig det var fel på, att jag gjorde något fel när jag reagerade som jag gjorde och hade trott detta om mig sedan jag varit liten.

Tror jag gick till BUP i 2-3 år där de använde sig av KBT (För att förklara kort så handlar det om att ändra sina tankar – rätt svårt när de är en vana att tänka o reagera på ett sätt) Jag fick se på bilder, videor, lyssna på band, prata och fick läxor att sluta ”scanna” efter kräk och gå på fläckar på marken för att sluta tänka på dem som kräk.
Att scanna efter kräk är jobbigt och det snor mer energi. En resa till skolan gick ut på att ha koll till höger, vänster, bakom och framför sig för att se om det finns kräk, sedan sitta på bussen och kontrollera varje person för att söka efter tecken på att de skulle må illa. Flytta sig från bebisar för att de kräks lättare och ständigt reagera på hostningar. Allt detta hände alltid vart jag än skulle men undermedvetet. Under denna tid så mådde jag alltid dåligt och hade problem med magen, mådde dåligt psykiskt och var trött.
Jag kunde inte gå in till en toalett utan att någon stackare fått kolla om den är ”okej” för mig innan.

Mitt mål var att kunna hantera det, det värsta som kunde hända var att vara fast med kräk. Allting hände och till slut kunde jag se kräk utan att gråta.

Det svåra med terapin var:
  •        En förälder med en sjukdom som gör att hen kräks lite oftare än andra (iofs har de inte med terapin att göra, fail)
  •        Allting var upp till mig, ingen tvingade mig att göra något så det var upp till mig att vara stark och kämpa. Ingen kunde hjälpa mig utan det var min resa.
  •        Motgångar, bara för att man klarar det en gång betyder inte det att de är över.


Det positiva som har kommit ut av det:
  •        Jag kan prata om det öppet.
  •        Jag kunde hålla, älska och t.o.m. torka kräk från barnen i familjen.
  •        Min mage blev bättre
  •        Mina relationer blev starkare för de fick visa att de stöttade mig och jag fick lära mig att jag inte behövde spela tuff hela tiden (Om nån läser detta som kände mig då så förstår ni nog vad jag menar)


Har ni kräkfobi? Var inte rädda, som jag sagt det är ni som bestämmer tempot. Läs inte i forum för folk med kräkfobi, jag gjorde det och utvecklade rädslor som inte slog mig innan. Ni finner ingen tröst där, för ingen som är där inne är intresserad av att lyssna på andras kräkmoments. Läste även att KBT inte fungerar där, men det fungerade för mig så det gör de visst men man kan inte bli hjälpt om man inte vill bli det. Prata istället med kompisar eller familjen för det är trots allt dem som kommer plocka upp er när ni ligger ner. Jag kan inte räkna på mina fingrar hur många gånger någon har fått hjälpa mig bort för att jag varit förlamad i stunden. Det är OKEJ. Det tar tid men de är värt de.

Jag kan inte säga att de är helt över, jag har rädsla för rädslan men klarar av de fin fint när de händer, kan vara äcklad i 5 minuter och sen fortsätta som vanligt, innan var jag instängd i mig själv i dagar.

Och sist, ni kan göra det och det är INGENTING fel med er, ni är inte sämre än andra.

Det finns så många som jag kan tacka i detta inlägg men tror de flesta redan vet hur tacksam jag är. 

Förstår ni varför jag vill ha denna nu? 

0 kommentarer

11/15/2013 | | Kommentarer: 0

På måndag fyller jag 21! Känns lite sådär med tanke på att jag inte ens kan säga det normalt, blir alltid "sheet" eller "tjuueeett" skyller på min skånska som gör att vissa ord blir lite off! Känns fel att säga tjugoett, jobbigt! Jag och Zandra snackade om det så jag blir 20 + 12 månader!

Planerna är bowling imorgon med my babe and my guurls! Vår tid går ut kl 23 så vi får se om vi drar vidare efteråt. Ska ha lite förfest här hemma innan så om jag känner mig själv kommer jag antagligen vara speedad i drygt en timme innan jag mår illa.
Har inte ens bjudit hälften av de jag hade planerat med tanke på att alla bor på olika ställen i Skåne och jag är sjukt stressad för stunden och inte orkat med / inte har möjlighet att ha folk sovandes här. Dåligt Linda, Dåligt! Får väl klämma in en fika.

På måndag kommer familjen och älskling att fira mig, tjejerna snackade om att de kanske ville titta in också eftersom jag har tagit ledigt (Tur att folk kommer, vet inte vad jag ska göra när jag är ledig längre)

Lördagen efter det kommer min danska släkt och firar mig, på söndagen ska jag fira min sis-in-law.
Sista firandet för mig blir den 30de då min pojkvän bjudit mig på julgalan i Malmö och sen bokat hotell. Mysigt!

Jag bloggar visst! Att de inte blir publicerat är en annan sak.. Har 11 inlägg i utkast. Illa! 


0 kommentarer

11/05/2013 | | Kommentarer: 0

Har varit helt inne i mitt liv i drygt två månader nu. Praktik till 16 - Hem för att plugga - Träna - Sova - Praktik till 16 - Hem för att plugga - Träna - Sova.
Ni fattar grejen. Med allt detta så har jag tagit den lediga timmen till att vänner, multitaska med både facebook och sms under alla tider på dygnet och helgerna för att umgås med min pojkvän och familj för att sen försöka ta igen allt jag missat i veckan på söndagarna.

Förstår ni då hur förvånad när jag får ett sms som kräker ner mig med synpunkter som att jag alltid är sur (Det är jag inte? Alla som umgås med min påpekar att jag verkar gladare än förr, vilket jag är!) och att jag pratat skit. Jag undrar när tusan har jag hunnit med detta när personen i fråga bara har träffat mig två gånger på två månader där hon har total ignorerat skiten ur mig. Vårt snack på Facebook och sms innan dess har varit normala om skolan och uppgifterna så att hon ens kan nämna namn som jag tydligen snackat skit om är helt otroligt. Rätt ironiskt att jag var väldigt nära vän med den ena personen första året men sen gled i från men alltid har tyckt är grymt trevlig, låter likt mig att snacka illa om henne då.

Jag vill inte verka som värsta ängeln för det är jag inte. Blir jag sur så blir jag jävligt sur och det kommer jag säga till personen direkt. Har haft en hel del dåliga erfarenheter med vänner så jag brukar vara väldigt tydlig OM det är något som jag inte accepterar. Inte för att de händer ofta alls, sist var nog för två år sedan då en idiot skulle hålla på med min fobi. Tydligen blir folk väldigt förvånade för jag verkar lugn och inte alls den typen av person, vadå för person? En som står upp för sig själv? Vem gör inte det?

Detta suger så hårt men har så otroligt fina vänner som orkat lyssna och fått mig att skratta igen. Väldigt skönt att ha stöd från de som har sett det hela från början till slut som tidigare varnat mig för henne då hon har varit otrevlig och löjlig bakom ryggen på mig.

Ärligt talat är hon nog bara fattig och vill bråka nu så hon slipper köpa födelsedagspresent till mig.
0 kommentarer

10/17/2013 | | Kommentarer: 0

Får ta att prata om gårdagen, den var hemsk!
Började med att jag vaknade kl 5.00 för att ta mig till skolan. På tåget började jag må illa (har berättat förr att jag mår illa på morgonen) men detta var av en helt annan klass så när jag kom fram till skolan var glädjen enorm över att jag klarade mig hela vägen fram. Redovisningen började kl.8 och som vanligt så var jag nervös. Efter att bli grillad om vår uträkning (som jag för övrigt inte kom ihåg hur jag tänkt medan jag gjorde den) skulle jag skriva upp vårt resultat när brandlarmet gick. Att stå i kylan i drygt 30 min fick min kropp att reagera.
Efteråt satt vi med ytterligare grupparbete när febern kickade in, tänderna började göra ont så de kändes ner i halsen och fokusen var låg. På tåget hem igen mådde jag så illa att jag fick lägga ner telefonen och flytta mig närmre en toalett ifall jag nu skulle kräkas. Klarade mig fram till min lilla stad, lyckades komma med bussen där jag fick trycka ner illamåendet eftersom jag självfallet inte kan kräkas offentligt ifall någon nu skulle ha fobi mot det.
När jag äntligen var hemma slängde jag i mig tabletter och hoppade ner i sängen. I ett försök att dra ner filten lyckades jag välta en kruka, få en glasskärva i tån som min kära mor fick dra ut. Medan jag försökte få det att sluta blöda (med illamåendet och ett huvud som bankade) började tårarna rinna. Brukar gråta två tårar innan jag blir sur på mig själv men igår kunde jag inte sluta! Tror att jag inte har insett hur dåligt jag mått de senaste veckorna och igår sa min kropp till ordentligt.

Somnade tidigt som tur var och när jag vaknade på morgonen hade jag x antal sms om jag levde och massa facebook meddelanden med frågor om diverse grejer. Detta fick mig att inse att även om jag tar "ledigt" för kvällen fortsätter min hjärna tänka på skolan medan jag hjälper alla andra (de hjälper mig med). Behöver semester!

Igår fick jag tacka nej till mitt vanliga jobb, varför? - p.g.a. skolan. Minst 10 månader kvar! BTW, kommer inte ha ledigt alls i jul, kul! Har ju inte haft jullov alls under min tid på högskolan men kunnat vara ledig under julen.

Nu ska jag återgå till nivetvad



0 kommentarer

10/12/2013 | | Kommentarer: 0

Jag tror att det var ca ett år sedan någon jag bryr mig om väldigt mycket påpekade att jag är en väldigt negativ person, kul att höra. Jag vet att jag klagar otroligt mycket men ibland så gör jag det för saken skull. En klasskompis och jag är självutnämnda bitterfittor just because vi alltid klagar men det finns faktiskt oftast en anledning till varför vi gör det.
När det kommer till skolan så anser jag att det är okej att få klaga och få ut sin ilska men i vardagslivet har jag försökt göra en ändring för att bli den positiva personen jag alltid siktat på att bli.

Jag gick två dagar i rad utan att klaga. Varför? Det är väl inte svårt? Jo det är svårt men samtidigt så la jag märke till alla gånger jag faktiskt sa något negativt om det så var om tåget, vädret eller någon liten skitsak som inte förändrar mitt liv och där av kunde jag ändra det.
Nu när jag säger något negativt så försöker jag att väga upp det med något positivt.
Världen behöver flera positiva personer och jag tror man kan ändras och att man kan träna upp sitt sätt att se på saker.



0 kommentarer

10/09/2013 | | Kommentarer: 0

Rubriken har ingenting med någonting att göra.

Är ledig idag! Ledighet för mig = praktik hemifrån. Sitter rätt fint just nu!
Idag tog jag och min kära mor en mor och dotter dag som resulterade i x antal kronor mindre på kontot. Kom hem med tre koftor, skor, lite gott o blandat i smink, hår produkter och två presenter. Härligt!
Ska arbeta hemifrån tills måndag så hinner klämma in annat.
Imorgon ska jag och brudarna ut och luncha, snacka skit och sånt. Fredag till lördag ska jag vara hos min älskling och på lördag kväll blir det fest för tredje helgen i rad (vad händer med mig?) Rätt härligt när det är hos min granne som blir 20 så om det blir för mycket dricka kan jag krypa hem utan att det tar för lång tid. Söndag har jag dedikerat åt plugg.

Annars går allting helt okej, jag gråter av lycka varje kväll när jag ska få sova. Har haft ont i huvudet ett bra tag (antagligen stressrelaterat) och när jag sover mår jag prima. På morgonen befinner jag mig i ett lyckorus för vad jag än har planerat för dagen och på eftermiddagen när jag rör mig hemåt springer jag nästan av lycka. Där emellan är jag nog rätt upp och ner, gråter och skrattar inombord hysteriskt!
Jag gråter när någon frågar mig hur jag hinner med det jag ska (jag hinner inte..) men när man väl mår på detta sättet så hittar man (läs: jag) kärlek och glädje i alla små saker.

Är ni förvirrade nu? om ja, välkommen i mitt huvud! om nej, va? har jag lyckats skriva något som någon där ute kan förstå? Jag har på något sätt blivit rätt blåst av denna situationen. Det heter Tyskland inte Tystland Linda. 120 är INTE hälften av 320, Linda.

Förlåt för alla stavfel och skit, mitt huvud är borttappat.

 
0 kommentarer

10/06/2013 | | Kommentarer: 0

“Being deeply loved by someone gives you strength, while loving someone deeply gives you courage.”

“You have power over your mind - not outside events. Realize this, and you will find strength.” 
― Marcus AureliusMeditations

“Bottom line is, even if you see 'em coming, you're not ready for the big moments. No one asks for their life to change, not really. But it does. So what are we, helpless? Puppets? No. The big moments are gonna come. You can't help that. It's what you do afterwards that counts. That's when you find out who you are.” 
― Joss Whedon

“You feel your strength in the experience of pain.” 
― Jim Morrison

“Keep your fears to yourself, but share your courage with others.” 
― Robert Louis Stevenson

“In the end, some of your greatest pains become your greatest strengths.”
― Drew Barrymore

“I think that we are like stars. Something happens to burst us open; but when we burst open and think we are dying; we’re actually turning into a supernova. And then when we look at ourselves again, we see that we’re suddenly more beautiful than we ever were before!” 
― C. JoyBell C.

“And one has to understand that braveness is not the absence of fear but rather the strength to keep on going forward despite the fear.” 
― Paulo Coelho

“My attitude is that if you push me towards something that you think is a weakness, then I will turn that perceived weakness into a strength.” 
― Michael Jordan

“Most people carry that pain around inside them their whole lives, until they kill the pain by other means, or until it kills them. But you, my friends, you found another way: a way to use the pain. To burn it as fuel, for light and warmth. You have learned to break the world that has tried to break you. ” 
― Lev Grossman

“‎"What does it mean if i'm afraid? Does it mean something bad is going to happen?" "No, it doesn't mean something bad is going to happen. It just means that you have the chance to be brave.” 
― C. JoyBell C.
0 kommentarer

9/23/2013 | | Kommentarer: 0

Jag är tyvärr inte den gladaste just nu, allting känns så hemskt och tungt. Skolan öser på mer skit än vanligt och när jag inte skrattar hysteriskt åt situationen så gråter jag. "Stå ut till december" Är det enda som rör sig i mitt huvud.
Bara det att man ska få 2 månader på sig efter avslutad praktik att slutföra sig praktikrapport är generöst men när de sen säger att den ska vara inne samma år som man har utförde praktiken så kortas den tiden ner till 11 dagar för mig (med jul). Tack tack tack.

How I react on a school day



Saknar mina kära vänner som fan också men helgerna är upptagna ett bra tag framåt. Uh. Detta är en klagoblogg.
0 kommentarer

9/18/2013 | | Kommentarer: 0

Eftersom jag är sjuk (igen) så kan jag dela med mig av några av de låtar som får mig att bli glad oavsett.


0 kommentarer

9/05/2013 | | Kommentarer: 0

Att komma hem och byta om till mjukisbyxor efter att ha varit instängd i ett par byxor som börjar bli lite små är det jag lever för dessa dagar. Högt upp på listan är att dra av strumporna (hatar att ha strumpor på mig) och slänga upp dem på en pall! Illamåendet på morgonen har jag vant mig med att leva med, bara tugga tuggummi så klarar jag tågresan till skolan.

Okej, gravid är jag inte, 100% säker men allt skrivit ovan är sant. Byxorna för att jag är svullen som fan (och kanske gått upp lite för mycket i vikt). Strumporna hatar jag faktiskt och jag har levt med illamående på morgonen sedan jag gick i 7an. Är ganska säker på att jag lider av dyspepsi (jag som inte ens gillar pepsi - åååh sämsta) eftersom jag alltid haft problem med min mage.

Mycket snack om bebisar hit och dit, börjar komma in i den åldern det är "normalt" att få barn. Jag väntar gärna 8 år till.

Annars? Praktik och skola! Idag efter skolan åkte min kära vän och granne in till Malmö så vi shoppade inflyttningspresenter till den sista personen i vår trio som är först med att flytta hemifrån (vi har begärt en våningssäng) Imorrn kommer min älskling när jag slutat på praktiken och då ska vi på cirkus. Han stannar till söndag och då ska vi förhoppningsvis ha lyckats bjuda in oss till vännen som flyttat så hon kan få sin present. Sen sova, jobba, skola, sova, äta, andas. Lite så ser det ut.  


0 kommentarer

8/07/2013 | | Kommentarer: 0

De flesta som försöker gå ner i vikt har tusentals frågor om allt och ingenting precis som jag. Varför vet man inte dessa sakerna? Borde inte varje människa veta vad som är bra och vad som är dåligt för en? Jag testar mig fram och försöker på mitt egna sätt för även om jag frågar någon och får svar så betyder inte det att min kropp reagerar på samma sätt. Vi är alla olika! Därför hatar jag när personer tror sig veta vad jag borde ändra. T.ex: Du ska inte äta gröt, du kommer gå upp i vikt. What? Då hade jag väl redan gjort det eller hur?

Andra saker jag hatar;
- När man berättar sin målvikt och svaret är: Det kommer inte finnas något kvar av dig då. Jag träffade en kompis och berättade om min målvikt och hon sa att hon har samma men ändå är det för mycket att gå ner för mig? Inte för henne. För jag kommer bli för smal enligt henne och många andra.
- Sportbh: Varför är de med mest support as dyra och billiga i regel är näst intill meningslösa. Yes, jag har stora bröst och jag tycker inte om när man ser nippel igenom eller när de studsar upp och ner i takt till mina moves.

- Inte se det nummer du vill på vågen: Vägde mig idag. vägde 68.01 Vafan? okej det var 68.08 förra veckan men jag har satt upp antal kilo till min målvikt och om jag hade gått ner -0,2 kg till hade jag kunnat dra av ett kilo. 

- Vara så svettig efter träningen att man halkar på golvet. Tur att jag tränar hemma?! Annars hade det sett ut såhär: 


0 kommentarer

7/28/2013 | | Kommentarer: 1

Här har det inte hänt så mycket på den senaste tiden! Anledning: Livet.
Vad har jag gjort? Varit i stugan, förra veckan var vi i Danmark med familjen. Pojkvännen min lyckades bränna sig på en brännmanet och var svullen om foten ett bra tag. Kom hem och fixade brors sambos hår inför ett bröllop hon skulle på och sen varit barnvakt lördag/söndag.

Har även lyckats gå upp 5 kg denna sommaren. Kul. Jag som kämpade som ett svin slängde in handduken och gick upp. Så nu är detta mitt sista farväl till kilona. Innan min födelsedag ska jag ha gått ner MINST 10 kg. Fyller år 18 november så det ska gå!


1 kommentarer

6/30/2013 | | Kommentarer: 1

Körde 1km uppvärmning på crossen följt av Blogilates 20/20 workout. Jag anser att jag har enrelativt bra kondition men i slutet började min mage bubbla och till slut fick jag kräk upp i munnen. Uppstötning eller kräk på riktigt vet jag ej men jag avskyr kräk mer än allt annat så jag stoppade 240 kal in. Får köra något senare idag men tycker inte det är lönt att pusha mig mer än detta. 


1 kommentarer

6/30/2013 | | Kommentarer: 1

Detta inlägget har jag dragit ut på för jag vill inte att ni ska se mig misslyckas men tror det är det jag borde visa för att vara helt öppen och ärlig.

Som minst när jag gick ner i vikt vägde jag 63,3 (efter magsjuka dock) nu väger jag 65,9. Vafan? Jag skulle ALDRIG väga över 65 kg igen. Känner mig så misslyckad! Det som hände var att jag direkt efter magsjukan gick till en förkylning som slutade i bronkit som varade till februari (var magsjuk i november) så det blev ingen träning alls.
Jag vet att många kämpar för att komma dit jag är idag men jag är inte lycklig där jag är. Jag ser mig själv i spegeln och är inte nöjd med någonting alls. Skitdag!

FAN!

1 kommentarer

6/29/2013 | | Kommentarer: 1

Mår bättre idag än igår, tror det börjar lugna sig med förkylningen!
Idag har jag haft en skitdag och ätit för mycket och haft noll motivation!
Har ätit "bra" förutom korv till middag och två kex. Brukar äta onyttigt på helgerna men har bestämt mig för att skjuta upp det till min och älsklingens 4 1/2 årsdag på tisdag.

Till slut tog jag mig samman och hoppade upp på crossen och körde 7 km, hade kunnat fortsätta och köra mer men vågar inte köra slut på mig själv riktigt än.
Vill så gärna bli av med fettet vid armhålan, men det kommer väl? 

Bild från sist jag körde 7km. Min klocka la av mitt under träningen idag så får bli en gammal bild. 


1 kommentarer

6/28/2013 | | Kommentarer: 0



Yes, middag! Hade filmdag med två av mina bästa vänner så hade inte tid och ork att fixa något. 



Borde äta annat än müsli till frukost då det inte är SUPER nyttigt men tror inte det är så jävligt med tanke på att jag tränar och så. 
Utöver detta har jag ätit nektarin, vindruvor (istället för chips som mina kära käkade, (jag höll min borta, stolt!))
Vilodag? Ja blev ju promenad i vår takt och 8,6 km är inte illa för en vilodag.


0 kommentarer

6/28/2013 | | Kommentarer: 2

Igår kändes det som om jag var på väg att bli förkyld men körde ändå 40 minuter träning med fokus på ben och rumpa, hade tänkt ta en timme men kände hur kroppen inte ville så det fick räcka. Idag får bli en vilodag!

Linne - Kappahl och shorts - Intersport

Såg att jag har läsare från USA, Polen och andra länder jag inte kommer ihåg, synd att jag inte känner mig 100 % på engelska.

2 kommentarer

6/27/2013 | | Kommentarer: 0

När det inte finns några gruppass, crosstrainer inte känns lockande och vädret sätter stopp för att gå ut brukar jag följa videor på Youtube och speciellt en kanal som kallas Blogilates, en riktigt bra och tjejig träning.
De flesta passen är enbart 10 min så jag kör några olika varje gång och jag är alltid lika trött och sliten efter passen som är roligare än andra då hon börjar prata om annat mitt i det hela så man slutar tänka på att man tränar.


Hennes blogg hittar ni här

0 kommentarer

6/27/2013 | | Kommentarer: 1

Min kära mamma kom med ett bra förslag om att ta till Intersport för att köpa bikini till henne. Skulle bara följa med och kolla runt men inte köpa med något men eftersom det var 20% rea på allt i affären förutom annan rea kunde jag inte hålla mig. 
Träningslinne med inbyggd bh, Nike: 199:- (399 innan rean)

Träningsshorts 242: 99:- (200 innan rean)

Yogamatta 239:- (299 innan rean)
Skor och vattenflaska också från Intersport 600 :- och 30:- förr

1 kommentarer

6/26/2013 | | Kommentarer: 0

test
0 kommentarer